Första hjälpen för kylslagna trädgårdar

Invintring, vad ska man tänka på?

Svaret är lätt: gör så lite som möjligt. Städa inte bort boplatser och det som man bygger en bra jord med; löv, kvistar och växtrester. Höstgräv inte – det är rena massakern på våra underjordiska medhjälpare som hjälper oss att gräva om vi matar dem. Kratta inte bort löven så att vi lämnar jorden naken. Täck istället odlingsbäddarna med löv och annat organiskt material. På så sätt skyddar vi de jordlevande organismerna och ger dem mat. Som tack gräver, luckrar och gödslar de vår jord.

1

Så täck marken! Klipp inte ned alla torkade blomställningar och stjälkar. Våra vänner bland insekter och spindlar övervintrar där och de ger en fin vinterkänsla och nya skönhetsupplevelser klädda i rimfrost eller nysnö. Det blir väldigt effektfullt med spot-belysning av intressanta partier i trädgården, t.ex. avlövade träd och blomställningar från perenner. Kör inte bort rishögen. Låt den ligga i ditt vilda hörn, för där övervintrar igelkotten. Nyckelpigorna övervintrar under barken på gamla stockar. De är bara en art av alla tusentals organismer som behöver död ved som mat, skydd och bo. Det är därför vi gillar att rama in våra odlingsbäddar med stockar. Dessutom är det så snyggt och praktiskt med bekväma sittplatser när man rensar eller skördar. Så, kör inte bort något – organisera lite bara. Ta det lugnt. Naturen sköter det där, bara vi låter den.

2

På lördag är det sista visningen i Odla staden på museet med tema vintervila. Där får du lära dig hur vi kan hjälpa våra vilda vänner genom vintern. Vi kommer även att dela ut frön från rankspenat, spansk körvel, ringblommor, solberga bondböna, pumpa, mor kristins buskböna med mera. Välkomna!

// Dante Hellström

Ärtväxter är vår räddning

Ärtväxterna är vår räddning. Det som gör dem oumbärliga för vår hälsa, i köket, naturen, trädgården och jordbruket är framförallt förmågan att binda luftens kväve till en för växterna upptagbar form. Det är en säreget vacker symbios mellan bakterie och växt.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Så här går det till: solen lyser på bladen och dess strålar blir genom fotosyntesen till energirika sockerarter som växten bygger upp sina grenar, rötter och blad med. Det går även till blommornas nektar och en del ger oss söta frukter och bär, full med solens energi! Även växternas rötter utsöndrar sockerarter. Där lever olika mikroorganismer och svampar som är helt beroende av växtens energirika rotutsöndringar som är basen i underjordens näringspyramid. Växterna är också helt beroende av rotzonens svamp och mikroflora för sin hälsa och näringsupptag. Ärtväxterna är speciella eftersom dom i knölar på rötterna har kvävefixerande bakterier som kan göra luftens kväve tillgängligt som växtnäring. I utbyte mot kväve får mikroorganismerna sockerarterna. Växten och bakterierna lever i symbios. De skulle inte klara sig utan varandra. I jordbruket används olika klöversorter i vallodling som sedan plöjs ned så att kvävet kommer nästföljande gröda till godo. I köket är bönor, linser, ärtor och lupinfrön (lupinus mutabilis) en närings- och proteinrik bas. De kan torkas och förvaras länge och utgör en stapelföda i en hållbar matförsörjning. De är lättodlade i våra småskaliga stadsodlingar, kan klättra på väggar och utnyttja vertikala ytor. Många har starka rötter och kan luckra jorden på djupet. Det vi behöver ge dem är en solig plats och en väldränerad jord. I naturen fyller ärtväxterna en viktig roll och tillför stora mängder kväve till ekosystemen som kommer andra växter och djur till godo. Många ärväxter är dessutom extra nektarrika och viktiga för många insekter.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Många av ärtväxterna vi har i vår levande utställning är kultursorter som har odlats i hundratals år i Sverige. Tack vare Paul Teepen och föreningen Sesam, som jobbar för att bevara kultursorter genom fröodling, har vi till exempel bondbönan ”Solberga”, buskbönan ”Mor Kristin” och gråärt från Hälsingland. Vi delar gärna med oss när fröna är mogna.

Till de ovanligare växterna i ärtfamiljen hör den klättrande potatisbönan ”Apios americana” som ger både ätliga rotknölar och bönor.

// Dante Hellström

Odlingstips för den nyfikne

På museets innergård har ‪vår utställning ”Odla staden” en egen avdelning för familjen Amaranthväxter (Amaranthaceae).

Foto: Dante Hellström

Den gode Henry. Foto: Dante Hellström

Där har vi samlat spännande kulturväxter från hela världen såsom rödbetor, quinoa, trädgårdsmålla och bladamaranth. Spenat är en annan välkänd amaranthväxt, fast den odlar vi inte i år. Att odla vanlig spenat är inte så lätt, du måste gräva ditt land, rensa bort minsta lilla ogräs, så, gallra, rensa ogräs, jaga sniglar, vattna, rensa ogräs, vattna och blir det för torrt går den i blom. Men, du kan få din spenat helt utan jobb från tidig vår ända fram till frosten kommer. Knepet; att plantera fleråriga robusta spenatvarianter som kommer tillbaka varje vår, som håller undan ogräset själv och har djupa rötter som hittar vatten och näring lång näring långt nere i jorden.

Rankspenat. Foto: Dante Hellström

Rankspenat. Foto: Dante Hellström

Stadsodlarnas superstjärnor är den gode Henry (Chenopodium bonus-henricus) och rankspenat (Hablitzia thamnoides). Rankspenat är en klättrande växt som kan täcka in flera kvadratmeter vägg, perfekt för vertikal spenatodling. Vertikal odling är bra, för vi har mycket väggyta som borde användas smartare, som att fånga solen och producera mat. Den gode Henrik täcker marken framför, varja planta tar upp 1 kvadratmeter. Den ger blad till spenat och skott som sparris på våren, blommor som broccolis i juni och frön som quinoa i juli. Plantera en gång, skörda år efter år. Superstjärnor var det.

image

Foto: Dante Hellström

En kålgård har vi också, det måste man ju ha. Så gott och nyttigt! Men det finns många skadedjur på kål. Här försöker vi minska angreppen genom att samplantera med växter som kan hjälpa kålen på olika vis. En kålväxt som växer som ogräs är sommargyllen (barbarea vulgaris).

Den är flerårig och ger blad (som är smakliga efter tillagning) tidigt på våren när grönkålen bara är en grodd. Sniglarna och andra skadedjur låter den vara dessutom. När finkålen (som grönkål, broccoli, osv) är utplanterad brukar den bli svårt skadad av kålmalen. Det fina är att om du har sommargyllen i din kålgård så lägger kålmalen sina ägg på dem i stället.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Sedan har vi massor av aromatiska örter blandat med kålen, som temynta (monarda spp) myntor (mentha spp) och lökväxter (allium). Då flera skadedjur hittar kålen på doften borde aromatiska örter förvirra en och annan kålfjäril. Tagetes är bra då dess starka rotutsöndringar tar kål på en för kålen skadlig nematod. En mångfald av växter och djur i trädgården skapar en ekologisk balans där inga så kallade skadedjur hinner göra för mycket skada. Hjälp mångfalden så hjälper mångfalden dig.

//Dante Hellström

Hur du gör en lasagnebädd.

Jag heter Dante Hellström och jobbar just nu som trädgårdsmästare på Naturhistoriska riksmuseets utställning ”Odla Staden” och som trädgårdspedagog på Boodla och Studiefrämjandets projekt Demokratiodling i Alby. Jag är involverad i många stadsodlingsprojekt i Stockholm, håller föreläsningar och kurser inom stadsodling, permakultur och skogsträdgårdar på bland annat Folkuniversitetet och Stockholms universitet. Jag har ett särskilt intresse och passion för ätliga växter, dess odling, etnobotanik, kulinariska användning och potential i vår framtida matförsörjning.

Börja med jorden, är svaret på frågan: men hur börjar man odla? Höj mullhalten genom att tillsätta organiskt material. Organiskt material är gamla växtdelar i olika former som till exempel löv, tidningar, kartonger, ett par gamla jeans, träflis, kompost, hästgödsel, gräsklipp eller hö. Organiskt material förbättrar alla jordar. En sandig jord håller vatten och näring bättre. En lerjord blir lättare och luftigare. Dessutom sköter maskarna och annat jordeliv grävningen, luckringen, dräneringen, gödslingen och luftningen. Allt du behöver göra är att mata dem med organiskt material. Lägg det på marken runt växterna bara.

Odling kan vara ganska resurskrävande och oekologiskt. För att odla hållbart ska du se dig om efter vilka lokala resurser som du kan återanvända. Vilka överflöden kan vi styra om för att skapa en grönare stad där människor möts, är medskapande, odlar nyttig mat och börjar bygga kretsloppsstaden. Det kan vara allt från att bygga om avloppssystemet till att ringa ett telefonsamtal och styra om ett lass med löv, kartong eller hästgödsel till din trädgård. Även en stor omställning börjar med ett litet steg. Så här anlade vi en modern variant av en kålgård på Naturhistoriskas innergård med sådant som blivit över.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Det kallas för lasagneodling eftersom man lägger olika lager med godsaker på varandra och som alla recept så kan man anpassa det efter det man har hemma. Man tager…

Pallkragar har vi gott om i huset. Så vi använde det. Stockar har vi som kant i några av de andra odlingsbäddarna som syns i bakgrunden, besvärligt att transportera och flytta men värt besväret. Död ved fyller en mycket viktig ekologisk funktion i både naturen och i vår trädgård. Tusentals arter är beroende av att det finns, Nyckelpigorna till exempel kan övervintra under barken och hjälper oss med att äta bladlöss på sommaren. Dessutom är det så vackert, skönt att sitta på vid vila, ogräsrensning och skörd. Pallkragar är smidigt och ser tufft ut, men ta trasiga. Nya ska egentligen återanvändas till transporter tills de är uttjänta. Mycket annat virke ligger och dräller som bara kommer att brännas. Så ta fram skruvdragaren och sågen så får du en riktigt tjusig låda gjord av spillvirke.

Först gödslade vi direkt på gräsmattan med hästgödsel från våra goda grannar på Djurgårdsförvaltningen. Det funkar med vad som helst som är näringsrikt, även obrunnet gödsel, ett lager färskt gräsklipp, 5-10 liter färskt urin eller hundbajs, för att göra det riktigt stadsmässigt. Sedan tryckte jag ner grepen ett grepdjup på några ställen för att vattnet lättare ska komma ned. Det var ju rätt så hårt, efter hundra år av trampande.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Sedan två kannor vatten per pallkrage. Det som händer nu är att den befintliga vegetationen får massor av näring som sköljs ned med vatten till rötterna. Nu är det bara och skjuta fart. Men eftersom vi stänger ljuset ute så bränns växterna när dom inte kan ta hand om näringen. Det är så roundup fungerar ungefär, samma princip i alla fall. I stället så komposteras den befintliga vegetationen, maskarna kommer och gräver, luckrar, luftar och gör näring som växterna kan ta upp. Bra va!

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Nästa lager är kartonger, finns hur mycket som helst i huset. Du kan hitta det på närmsta affär eller i din egen garderob. Ta bort all tejp. Det få inte finnas några glipor och bitarna ska överlappa varandra med 10 cm. Desto större kartong desto lättare att jobba med. Har du väldigt mycket så kan du ta både två och tre lager med kartong. Tidningar går att använda också, börja inte läsa dem bara.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Därefter ett skottkärra lass med träflis, också från Djurgårdsförvaltningen. Du kan använda klippta kvistar också. Sedan ett lass med jord från en av de andra bäddarna som blev över när jag gjorde en ny gång. Lite vatten på det. Det går också bra att använda grus i stället för jord. Det som kallas sättsand, 0-8 mm är bra, det är det vanligaste och billigaste av alla fraktioner och används bland mycket annat till sandning och grusgångar.

Ett till lager med kartong. Två lass med löv blandat med lite kvistar och godispapper. Eftersom vi planterade direkt så hade jag en halv påse jord och lika mycket jord från trädgården överst. Kan ersättas med grus.

Du behöver inte plantera direkt, väntar du till våren har det blivit finfin jord att växa i. Det är bra att göra bäddarna nu och låta dem ligga och mogna lite. Men vill du plantera direkt så gör fickor med jord genom alla lagren som behövs för att växten ska få plats.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

Sist en topping av eget val. Här är det mögligt hö.. Klar! Så här såg det ut den 18 juni.

Foto: Dante Hellström

Foto: Dante Hellström

En månad senare, 17 juli. Det växer bra.

Det här var några förslag, använd det du har hemma eller lätt kan få tag på. Det är det viktigaste, inte att följa receptet. Naturen är så förlåtande och det kommer att fungera nästan hur du än gör.